

En tapetvåd och ett stycke pappabakdel
Många tapetvåder och ett stycke lite trött pappa.
drawing/sketch: made by me
Idag fick jag meddelande från fina MatildaLovisa att H&M har detta linne i sitt sortiment.
Tycker H&M är lite efter i sitt tänk ...hehe
Sen hade H&M en av sina Fashion against Aidskollektioner där kändisar fick designa motiv och där jag blev konfys ett tag över Dita von Teese design..
Jag hade även ett "nörd" egomotiv med mig själv i stora glasögon...efter ett tag kom det ett liknade på Cubus.
Men jag tror man ska vara försiktig med att hävda att man blivit kopierad, för man vet ju inte grunden eller sanningen.
Likaså kan det bli så lätt att man blir anklagad själv.
Jag vet att en del tycker att jag i min tur härmar Lovisa Burfitt - en av mina favoritillustratörer. Vi verkar båda föredra det lite handtextade lite "slarviga" uttrycket och lite snirkligt illustrerade.
Men jag kan bara säga angående hennes Today I am...kollektioner så mig veterligen dök de upp 2009...2 år efter mina första Today I'm wearing this.
Lovisa Burfitt Winter 09
Men jag tror inte det är en omöjlighet att vi som har bloggar och designar och syns på många andra bloggar faktiskt inspirerar och blir härmade av andra designers och märken eftersom de direkt kan se att det vi skapar och stuket vi har säljer och funkar.
Efter att ha haft en del att göra med större modeföretag så vet jag ju att de har egna avdelningar och anställda enbart för att checka av just bloggosfären och vad som gäller där.
Bild lite fräckt snodd från Pollys underbara mammas blogg.
Den här boken fick jag i julklapp och jag läste ut den igår. Jag är ju en Kennedyfantast och intresset har brunnit sedan början på 90talet då jag såg en miniserie " Kalla mig Jackie" om Jackie Kennedy Onassis liv och kort därefter såg jag filmen JFK som jag nog kan se hur många gånger som helst.
Det har blivit en hel del filmer, dokumentärer och nyhetsartiklar genom åren men jag har bara halvläst en bok - en biografi om Jackie.
Denna bok är ingen renodlad biografi utan är skriven om Kennedyklanen i romanform.
Men den känns ju ändå verklig och den är fascinerande, välskriven och gripande på sina ställen.
Kennedyfamiljen må ha varit framgångsrika, miljonärer och vackra på ytan...men det är ju också en familj som drabbats av tragik flera gånger om. Sjukdomar, dödsfall, missfall, mord, dödsolyckor, alkoholproblem med mera. JFK mördades ju medan han var president 22 november 1963...och hur många gånger jag än sett Zapruders berömda film som visar mordtillfället kan jag fortfarande inte riktigt fatta det..fy fan vad hemskt och helt overkligt det måste varit för Jackie att sitta där i bilen och se sin makes huvud skjutas sönder mitt framför ögonen på henne.
Lillebrodern Bobby mördades 4 år senare när han och hans fru Ethel firade en primärvalsseger i Kalifornien och Bobby såg ut att kunna bli näste president.
JFK och Jackie förlorade flera barn under deras äktenskap och i slutet av 90talet så omkom deras son John-John i en flygolycka tillsammans med sin fru och svägerska.
Nu är jag inne i ett sådant där Kenndystim igen då jag bara vill sluka allt igen som jag kommer över..och vet att det kommer komma en tår nerför kinden när jag ser JFK.
Nej nu är reklampausen visst slut, back to the sofa...och alla krämer och starka frätande preparat jag rotat fram...försöker döda en grotesk finne som sitter mellan ögonbrynet och ögat, som bultar och värker å det grövsta och som tynger ner ögonlocket ner i ögat...inte så vackert.